Vad är skillnaden mellan en högspänningsbrytare och en frånskiljare?

Högspänningsbrytaren (eller högspänningsbrytaren) är transformatorstationens huvudsakliga strömstyrningsutrustning. Den har ljusbågssläckande egenskaper. Vid normal drift kan den avbryta och bryta strömmen genom ledningar och olika elektriska utrustningar utan belastning och utan last. När ett fel uppstår i systemet kan den och reläskyddet snabbt avbryta felströmmen för att förhindra att olyckan utvidgas.

Frånskiljaren har ingen ljusbågssläckningsanordning. Även om föreskrifterna föreskriver att den kan användas i situationer där lastströmmen är mindre än 5A, används den generellt inte med last. Frånskiljaren har dock en enkel struktur, och dess drifttillstånd kan ses direkt från utseendet. Det finns en tydlig frånkopplingspunkt under underhåll.

En kretsbrytare som används kallas för "strömbrytare", en frånskiljare som används kallas för "knivbroms", och de två används ofta i kombination. Skillnaderna mellan en högspänningskretsbrytare och en frånskiljare är följande:

1) Högspänningslastbrytaren kan brytas med belastning, med självsläckande ljusbågsfunktion, men dess brytkapacitet är mycket liten och begränsad.

2) Högspänningsbrytare har i allmänhet ingen lastbrytning, det finns ingen bågskyddsstruktur, det finns också en högspänningsbrytare som kan bryta lasten, men strukturen skiljer sig från lastbrytaren, relativt enkel.

3) Högspänningsbrytare och högspänningsbrytare kan bilda en uppenbar brytpunkt. De flesta högspänningsbrytare saknar isoleringsfunktion, och ett fåtal högspänningsbrytare har isoleringsfunktion.

4) Högspänningsbrytaren har ingen skyddsfunktion. Högspänningslastbrytarens skydd är generellt säkringsskydd, endast mot snabb frånkoppling och överström.

5) Brytkapaciteten hos högspänningsbrytare kan vara mycket hög under tillverkningsprocessen. De förlitar sig huvudsakligen på strömtransformatorn med sekundärutrustning för skydd. De kan ha kortslutningsskydd, överbelastningsskydd, läckageskydd och andra funktioner.

Klassificering av brytarmekanismer

1. Klassificering av brytarens manövermekanism

Vi ser nu att brytaren generellt är uppdelad i mer olja (äldre modeller, nu nästan osynliga), mindre olja (vissa användarstationer fortfarande), SF6, vakuum, GIS (kombinerade elektriska apparater) och andra typer. Dessa handlar alla om brytarens bågmedium. För oss är sekundärt, nära relaterat, brytarens manövermekanism.

Mekanismtypen kan delas in i elektromagnetisk manövermekanism (relativt gammal, vanligtvis är oljebrytare utrustade med detta); fjädermanövermekanism (för närvarande den vanligaste, SF6, vakuum, GIS vanligtvis utrustad med denna mekanism); ABB introducerade nyligen en ny typ av permanentmagnetmanöverator (t.ex. VM1 vakuumbrytare).

2. Elektromagnetisk manövermekanism

Den elektromagnetiska funktionsmekanismen är helt beroende av det elektromagnetiska sug som genereras av stängningsströmmen som flyter genom stängningsspolen för att stänga och trycka på utlösningsfjädern. Utlösningen är huvudsakligen beroende av utlösningsfjädern för att tillhandahålla energi.

Därför är utlösningsströmmen för denna typ av manövermekanism liten, men stängningsströmmen är mycket stor och kan omedelbart nå mer än 100 ampere.

Det är därför transformatorstationens likströmssystem ska öppna och stänga bussen för att styra bussen. Den slutande modern tillhandahåller stängningskraften, och styrmodern tillför ström till styrslingan.

Stängningsbussen hängs direkt på batteripaketet. Stängningsspänningen är batteriets spänning (vanligtvis cirka 240 V). Batteriurladdningseffekten ger en hög ström vid stängning, och spänningen är mycket hög vid stängning. Styrbussen är ansluten via kiselkedjans nedtrappningsström och moderström (vanligtvis styrd vid 220 V), vilket inte påverkar stabiliteten hos styrbussens spänning. Eftersom stängningsströmmen för den elektromagnetiska manövermekanismen är mycket stor, går den skyddande stängningskretsen inte direkt genom stängningsspolen, utan genom stängningskontaktorn. Utlösningskretsen är direkt ansluten till utlösningsspolen.

Slutande kontaktorspole är generellt av spänningstyp, resistansvärdet är stort (några K). När skyddet är koordinerat med denna krets bör uppmärksamhet ägnas åt stängning för att bibehålla den allmänna starten. Men detta är inte ett problem, utlösningen gör att TBJ generellt kan starta, så anti-hoppfunktionen kvarstår. Denna typ av mekanism har en lång stängningstid (120 ms ~ 200 ms) och en kort öppningstid (60 ~ 80 ms).

3. Fjädermanövermekanism

Denna typ av mekanism är den vanligaste mekanismen för närvarande, dess stängning och öppning är beroende av fjädern för att ge energi, hoppstängningsspolen ger bara energi för att dra ut fjäderpositioneringsstiftet, så hoppstängningsströmmen är i allmänhet inte stor. Fjäderns energilagring komprimeras av energilagringsmotorn.

Fjäderenergilagringsoperatorns sekundärslinga

För den elastiska manövermekanismen förser stängningsbussen huvudsakligen energilagringsmotorn med ström, och strömmen är inte stor, så det är inte mycket skillnad mellan stängningsbussen och styrbussen. Skydd med dess samordning, i allmänhet finns det inget särskilt behov av att uppmärksamma platsen.

4. Permanentmagnetoperator

Permanentmagnetoperatorn är en mekanism som ABB tillämpar på den inhemska marknaden, först tillämpad på deras VM1 10 kV vakuumbrytare.

Dess princip är ungefär lik den elektromagnetiska typen, drivaxeln är tillverkad av permanentmagnetmaterial, permanentmagnet runt den elektromagnetiska spolen.

Under normala omständigheter laddas inte den elektromagnetiska spolen när omkopplaren öppnas eller stängs. Genom att ändra spolens polaritet med hjälp av magnetisk attraktion eller repulsion driver den öppning eller stängning.

Även om denna ström inte är liten, "lagras" brytaren av en kondensator med stor kapacitet, som urladdas för att ge en stor ström under drift.

Fördelarna med denna mekanism är liten storlek, färre mekaniska transmissionsdelar, så tillförlitligheten är bättre än den elastiska manövermekanismen.

Tillsammans med vår skyddsanordning driver vår utlösningsslinga ett högresistivt halvledarrelä som faktiskt kräver att vi förser det med en puls.

Därför kan omkopplaren, som håller slingan igång, absolut inte startas, skyddet för hoppet kommer inte att startas (själva mekanismen med hoppet).

Det bör dock noteras att på grund av halvledarreläets höga driftspänning är den konventionella konstruktionen med negativ pol TW ansluten till slutkretsen, vilket inte kommer att få halvledarreläet att aktiveras, men det kan orsaka att positionsreläet inte startar på grund av för hög delspänning.

1. Övre isoleringscylinder (med vakuumbågsläckningskammare)

2. Sänk isoleringscylindern

3. Manuellt öppningshandtag

4. Chassi (inbyggd permanentmagnetisk manövermekanism)

Spänningstransformator

6. Under tråden

7. Strömtransformator

8. Online

Denna situation som uppstår i fält, den specifika analys- och bearbetningsprocessen kan ses i felsökningsdelen av detta dokument, där det finns detaljerade beskrivningar.

Det finns också produkter med permanentmagnetiska manövermekanismer i Kina, men kvaliteten har inte varit riktigt i toppklass tidigare. Under senare år har kvaliteten gradvis förts ut på marknaden. Med tanke på kostnaden har den inhemska permanentmagnetmekanismen i allmänhet ingen kapacitans, och strömmen tillförs direkt av slutbussen.

Vår manövermekanism drivs av on-off-kontaktorn (generellt vald strömtyp), håll- och antihoppfunktion kan generellt startas.

5.FS-typ "switch" och andra

Det vi har nämnt ovan är strömbrytare (allmänt kända som brytare), men vi kan stöta på det som användare kallar FS-brytare i kraftverkskonstruktioner. FS-brytare är egentligen en förkortning för lastbrytare + snabbsäkring.

Eftersom brytaren är dyrare används denna FS-krets för att spara kostnader. Den normala strömmen avlägsnas av lastbrytaren och felströmmen avlägsnas av snabbsäkringen.

Denna typ av krets är vanlig i 6 kV kraftverkssystem. Skydd i samband med en sådan krets krävs ofta för att förhindra utlösning eller för att möjliggöra snabb borttagning av smältström genom fördröjning när felströmmen är större än den tillåtna brytströmmen för lastbrytaren. Vissa kraftverksanvändare kanske inte vill skydda en hållslinga.

På grund av brytarens dåliga kvalitet kanske hjälpkontakten inte är på plats, och när hållkretsen väl startats måste den förlita sig på att brytarens hjälpkontakt öppnas innan den återgår, annars kommer startströmmen att läggas till startspolen tills spolen brinner ut.

Hoppslutspolen är konstruerad för att vara strömförsörjande under en kort tid. Om strömmen tillförs under en längre tid är det lätt att den brinner ut. Och vi vill definitivt ha en hållslinga, annars är det väldigt lätt att bränna skyddskontakterna.

Naturligtvis, om fältanvändaren insisterar, kan hållslingan också tas bort. Generellt sett är den enkla metoden att klippa av linjen på kretskortet som håller reläets normalt öppna kontakt med den positiva styrhonan.

Vid felsökning måste man vara uppmärksam på om strömbrytaren är på och av och om positionsindikatorn är släckt. (Fjädern lagras inte, i vilket fall panelen visar larmet "Fjädern lagras inte".) Styrströmmen måste stängas av omedelbart för att förhindra att strömbrytarspolen bränns. Detta är en grundläggande princip att tänka på direkt.