Introduktion av ställverk

Ställverk avser en komplett uppsättning kraftdistributionsanordningar sammansatta av primärutrustning och sekundärutrustning enligt en viss plan, som huvudsakligen används för att styra och skydda kretsar och utrustning. Ställverk kan delas in i högspänningsställverk (fast typ och handvagnstyp) och lågspänningsställverk (fast typ och lådtyp) beroende på spänningsnivåerna på inkommande och utgående ledningar.
Högspänningsställverkets struktur är ungefär likartad, huvudsakligen uppdelad i samlingsskenrum, brytarrum, sekundärt kontrollrum (instrumentrum) och matningsrum. Det finns generellt en stålplåtsisolering mellan varje rum. Lågspänningsställverk klassificeras huvudsakligen efter komponenternas installationsmetod.

KYN28A-12 bepansrat mittmonterat högspänningsställverk

GGD lågspännings fast kopplingsskåp

MNS lågspänningsuttagsskåp

KYN61-40.5 Pansrat, avtagbart, metallkapslat ställverk

GCK lågspänningsuttagsskåp

Interna komponenter inkluderar: buss (samlingsskena), brytare, konventionellt relä, integrerat reläskydd, mätinstrument, isoleringskniv, indikationslampa, jordningskniv etc.

1. Inkommande ledningsskåp kallas även effektmottagningsskåp. Det är en anordning som används för att ta emot elektrisk energi från elnätet (från inkommande ledning till samlingsskena). Det är vanligtvis utrustat med effektbrytare, CT:er, PT:er, isoleringsknivar och andra komponenter.

2. Utgående skåp kallas även matarskåp eller kraftdistributionsskåp. De är utrustning som används för att distribuera elektrisk energi (från bussen till varje utgående linje) och är vanligtvis utrustade med effektbrytare, CT:er, PT:er, isoleringsknivar och andra komponenter.

3. Bussanslutning
Det kallas även bussbrytarskåp. Det är en anordning som används för att ansluta två busssektioner (från buss till buss). Bussanslutning används ofta i system med en eller två busssektioner för att uppfylla användarnas krav eller garantier för att kunna välja olika driftsätt. Selektiv lastavlastning vid fel.

4. PT-skåpets spänningstransformatorskåp installeras vanligtvis direkt på samlingsskenan för att detektera samlingsskenans spänning och utföra skyddsfunktionen. Installera huvudsakligen spänningstransformatorn PT, isoleringskniv, säkring och avledare etc. inuti.

5. Isoleringsskåpet används för att isolera samlingsskenorna i båda ändar eller för att isolera strömförsörjningsutrustningen från strömförsörjningsutrustningen. Det kan ge en synlig slutpunkt för operatören för att underlätta underhåll och reparationsarbeten. Eftersom isoleringsskåpet inte kan bryta och slå på lastströmmen, kan inte isoleringsskåpets handvagn skjutas eller dras när den matchande brytaren är sluten. I allmänna tillämpningar är det nödvändigt att ställa in förreglingen mellan strömbrytarens hjälpkontakt och den isolerade handvagnen för att förhindra felaktig manövrering av operatören.

6. Kondensatorskåpet kallas även kompensationsskåp och används för att förbättra effektfaktorn i elnätet eller för reaktiv effektkompensation. Huvudkomponenterna är grupper av kondensatorbankar, styrslingor och säkringar som är parallellt anslutna. Skydda elektriska apparater. Generellt installerade parallellt med inkommande skåp kan ett eller flera kondensatorskåp användas parallellt. Efter att kondensatorskåpet har kopplats bort från elnätet, eftersom kondensatorbanken tar ett tag att slutföra urladdningsprocessen, är det inte möjligt att direkt vidröra komponenterna i skåpet, särskilt inte kondensatorbanken; inom en viss tidsperiod efter att strömmen har brutits (beroende på kondensatorbanken beror det på kapaciteten, till exempel: 1 minut), är återinkoppling inte tillåten för att undvika överspänningsskador på kondensatorn. Vid utförande av automatiska styrfunktioner, var uppmärksam på en rimlig fördelning av omkopplingstiderna för varje grupp av kondensatorbankar för att undvika skador på en grupp av kondensatorer medan andra grupper sällan slås på och av.

7. Mätskåp

Används huvudsakligen för att mäta elektrisk energi (kWh), och är uppdelad i högspänning och lågspänning, vanligtvis installerad med frånskiljare, säkring, CT, PT, aktiv wattimmätare (traditionell mätare eller digital mätare), reaktiva wattimmätare, reläer och viss annan sekundärutrustning (t.ex. lastmonitorer etc.).
8. GIS-skåp kallas även slutet kombinerat elskåp, vilket är en sluten kombination av effektbrytare, frånskiljare, jordningsbrytare, CT, PT, avledare, samlingsskenor etc. i ett metallhölje, och sedan en gas med god isolering och ljusbågssläckningsprestanda (svavelhexafluorid SF6 används vanligtvis) som isoleringsåtgärd mellan faser och jord, lämplig för högspännings- och högkapacitetsnät, som används för kraftdistribution och styrning.
9. När strömbrytaren fungerar normalt är strömbrytaren i slutet tillstånd (förutom för speciella tillämpningar) och kretsen är ansluten. Vid automatisk styrning eller skyddskontroll kan strömbrytaren manövreras under kontroll av en omfattande skyddsanordning för att bryta eller ansluta kretsen. Strömbrytaren kan inte bara slå på och av den normala lastströmmen, utan också motstå en kortslutningsström under en viss tidsperiod (flera eller till och med tiotals gånger den normala arbetsströmmen), bryta kortslutningsströmmen och stänga av felaktiga kretsar och utrustning. Därför är strömbrytarens huvudsakliga funktion att bryta och sluta kretsen (inklusive att bryta och sluta den normala strömmen, bryta kortslutningsströmmen). Eftersom det under processen att bryta och sluta kretsen oundvikligen genereras en ljusbåge mellan den rörliga kontakten och den statiska kontakten på strömbrytaren. För att skydda kontakterna, minska förlusten av kontaktmaterial och bryta kretsen på ett tillförlitligt sätt måste åtgärder vidtas för att släcka ljusbågen så snart som möjligt. En av dem är att använda olika ljusbågssläckningsmedier för att fylla strömbrytarens dynamiska och statiska kontakter. Beroende på de olika ljusbågssläckningsmedierna kan brytare delas in i: oljebrytare (mer olja, mindre olja), svavelhexafluoridbrytare (SF6), vakuumbrytare, luftbrytare etc. Den huvudsakliga primära utrustningen i hög- och lågspänningsställverk som vi ofta kommer i kontakt med i projektet är brytaren. Eftersom brytarens rörliga och statiska kontakter vanligtvis är inslagna i en behållare fylld med ljusbågssläckningsmedium, kan brytarens öppnings- och stängningsstatus inte bedömas direkt, vanligtvis genom brytarens hjälpanordningar (t.ex. öppnings- och stängningslägespekare etc.).

10. Isoleringskniv

Isoleringskniv (eller brytare) kan identifiera anslutning eller frånkoppling på grund av uppenbara brott. Den används huvudsakligen för att isolera högspänningsströmförsörjningen för att säkerställa säkert underhåll av ledningar och utrustning. Strömmen som kan kopplas bort är mycket liten (vanligtvis bara några få ampere). Eftersom det inte finns någon speciell ljusbågssläckningsanordning kan den inte användas för att bryta felström och normal arbetsström, och det är inte tillåtet att utföra brytoperation med belastning.

11. Säkring

En säkring är en enkel elektrisk apparat som skyddar kretsar. Dess princip är att när strömmen som flyter genom säkringen når eller överstiger ett visst värde under en viss tidsperiod, smälter dess egen smälta och avbryter kretsen. Dess funktionsprincip är enkel, lätt att installera, används vanligtvis inte ensam, utan används huvudsakligen i samarbete med andra elektriska apparater. Huvudsakliga funktionsegenskaper: För det första måste strömmen nå ett visst värde, vilket har gjorts innan säkringen lämnar fabriken och kan inte ändras; för det andra måste en viss tid gå efter att strömmen når ett visst värde, vilket också är tillverkat av tillverkaren och kan inte ändras. Men det finns många typer, inklusive fördröjd verkan, snabb verkan, ultrasnabb verkan, etc.; för det tredje är att kroppen skadas efter verkan och kan inte återanvändas och måste bytas ut; om säkringen har gått kan bedömas med hjälp av säkringsindikatorn eller smältans utseende; Vanligt förekommande säkringar och försäkringsrör tillhör denna kategori av elektriska apparater.

12. Lastbrytare
Lastbrytaren har en enkel ljusbågssläckningsanordning. Ljusbågssläckningsmediet är vanligtvis luft, som kan ansluta och bryta vissa strömmar och överströmmar, men kan inte bryta kortslutningsströmmar och kan inte användas för att klippa kortslutningsfel. Därför är det absolut inte tillåtet att bara använda en lastbrytare för att ersätta en strömbrytare. Om en lastbrytare ska användas måste den användas tillsammans med den tidigare nämnda högspänningssäkringen (faktum är att säkring och lastbrytare ofta används i serie för enkelt överbelastningsskydd för att minska projektkostnaden). Lastbrytaren liknar en isoleringskniv, och det finns ett tydligt frånkopplingsgap, vilket gör det lätt att bedöma om kretsen är i på- eller avlägset tillstånd.

13. Transformator

Enkelt uttryckt är en transformator en anordning som använder alternerande elektromagnetiska fält för att uppnå omvandling av olika spänningsnivåer (egentligen omvandling av elektrisk energi), och spänningen före och efter omvandlingen ändras inte i frekvens. Beroende på dess användning kan den delas in i många typer, såsom krafttransformatorer, likriktartransformatorer, spänningsregulatorer, isolationstransformatorer, samt CT, PT, etc. Det vi ofta stöter på på projektplatsen är en krafttransformator.
Några av de viktigaste tekniska parametrarna relaterade till transformatorn inkluderar: ①Nominell kapacitet: hänvisar till transformatorns nominella utgångskapacitet under nominella driftsförhållanden (lika med U×I, i KVA); ②Nominell spänning: tomgång, nominell uttag, terminalspänning ③ Tomgångsförlust: Vid tomgång, transformatorns förlust (även kallad järnförlust); ④ Tomgångsström: Vid tomgång, strömmen som flyter genom primärsidans spole; ⑤Kortslutningsförlust: förlusten orsakad av nominell ström på primärsidan och sekundärsidans kortslutning (främst orsakad av spolens motstånd); ⑥Konceptet med uttag (uttag): För att möta behoven för elnätsdrift finns det generellt uttag på högspänningssidan av den allmänna transformatorn, och spänningsvärdena för dessa uttag uttrycks som en procentandel av nominell spänning, den så kallade uttagsspänningen. Till exempel har en högspänningstransformator på 10 kV ett uttag på ±5 %, vilket innebär att transformatorn kan arbeta på tre spänningsnivåer: 10,5 kV (+5 %), 10 kV (nominell), 9,5 kV (-5 %). Generellt sett är antalet uttag (uttagspunkter) på en lindningskopplare fler, till exempel 7 uttag (±3 × 2,5 %) och 9 uttag (±4 × 2 %). Eftersom lindningskopplarens synkrona omkoppling inte kan garanteras helt kan lindningskopplartransformatorer i allmänhet inte drivas parallellt. ⑦ Aktiv last: den last som genererar maskinenergi eller värmeenergi i kraftsystemet. Men den rent resistiva lasten i lasten förbrukar endast aktiv effekt, såsom elvärme, elugn, belysning och andra elektriska laster är helt aktiva laster. Lasten på asynkronmotorer och synkronmotorer förbrukar både aktiv effekt och reaktiv effekt. Bland dem är den del som genererar maskinenergi genom arbete en aktiv last. Den aktiva lasten ska tillföras av generatorns aktiva effekt. ⑧Reaktiv effektbelastning: den del av den elektriska lasten som inte utför arbete. Reaktiv effekt förbrukas endast i induktiva laster. Såsom: transformatorer, motorer, luftkonditioneringsapparater, kylskåp, etc. Så medan generatorn matar ut aktiv effekt, måste den också tillhandahålla reaktiv effekt. När den reaktiva effekten inte kan nå nätet, kommer systemets spänning att sjunka. För att möta användarnas behov måste en reaktiv effektkompensator installeras i transformatorstationen för att upprätthålla balansen av reaktiv effekt så att spänningsnivån kan bibehållas. ⑨ Olycksreserv: en av komponenterna i reservkapaciteten i kraftsystemet. Eftersom kraftproduktionsutrustningen kan ha tillfälliga eller permanenta fel som påverkar strömförsörjningen, måste systemet vara utrustat med ett visst antal oavsiktliga reservkraftkällor för att säkerställa kraftanläggningarnas säkerhet. ⑩ Systemdemontering: För att förhindra att systemet förlorar steg och oavsiktlig expansion kommer det att vara fullständigt Kraftsystemet kommer att delas upp i flera oberoende system som inte längre fungerar synkront. Vissa lokala system kan drabbas av strömavbrott efter avlastning, och frekvens- och spänningsfall, så en del av belastningen måste tas bort för att förhindra att hela systemets stabilitet skadas.